Beskrivning
Ett ämne i skolan.
Motivering
Skolslöjden introducerades av Otto Salomon 1878 och blev ett obligatoriskt ämne 1955, i våra nordiska grannländer är upplägget likartat.
Svenskar i allmänhet tar skolslöjden för givet och tror att det är likadant i övriga världen, men inget kan vara mer fel. Svensk skolslöjd är världsunik. I hela landet, från minsta byskola till största storstadsskola finns minst två slöjdsalar. En för trä-metallslöjd och en för textilslöjd. Att utrusta en trä-metallslöjdsal kostar runt en miljon kronor.
Långt innan ämnet i formell mening blev obligatoriskt hade nästan alla elever slöjd. Jag tror inte det går att hitta någon med sin skoltid i Sverige som inte har haft skolslöjd. Mina mor- och farföräldrar, som var födda i slutet på 1800-talet, hade skolslöjd.
Under min yrkesbana som slöjdlärare, hade jag förmånen att medverka i EU-projekt, som gick ut på att samverka med lärare och elever inom EU. Vi åkte till England, Irland, Italien, Frankrike, Cypern och de kom till oss. Ibland bara lärare och ibland även med elever. Och aldrig blev de så överraskade som när de kom till slöjden. Något sådant hade de aldrig sett. En engelsk slöjdsal var ett skåp med några skruvmejslar.
Genom åren har naturligtvis ämnet liksom andra ämnen förändrats radikalt, men skolslöjd är svenskt, som via biståndsvolontärer exporterats till biståndstagarländer. Skolslöjd finns naturligtvis på många håll i världen för vissa, men inte för alla.